tisdag 23 mars 2021

72. Internationell fest - Fiesta internacional...

Väl hemma i Torrevieja låg en inbjudan till en "fiesta internacional" hos norska vännerna Roy och Kristin. Alla inbjudna tar då med sig något ätbart. Jag köpte flera förpackningar av Pata de Negra, dvs den iberisk skinkan (t.ex. grisarna i Extremedura) som är gjord på grisar som endast fått äta sig mätta på ekollon. Den smakar fantastiskt gott, helt annorlunda än vår svenska julskinka! Andra hade lagat paella, grillade sardiner, bakat spanskt lantbröd, vitlöksbröd m.m.. Alla hade med sig rödvin som vi bytte hit och dit med varandra. Inbjudna gäster var svenskar, norrmän, engelsmän och spanjorer (som dessutom hade instrument med sig). Det blev en riktigt internationell spansk fiesta (utomhus) som började vid 18-tiden på kvällen och pågick nästan hela natten. Mat och prat, sång och musik, dans, skratt och livsglädje. Ingen fylla trots massor av vin! Spanjorerna blandar ju oftast sitt röda vin med vatten - ett knep som faktiskt är ett gott råd. Har man ett gott rött starkvin då smakar det bra utspätt med vatten - och räcker dessutom längre!  ¡Buen provecho!

Fiesta-mat 1. Foto: ©KattaW©

Fiesta-mat 2. Foto: ©KattaW©

Värdinnan Kristin. Foto: ©KattaW©

Värden Roy. Foto: ©KattaW©

Fiesta internacional. Foto: ©KattaW©

Fiesta internacional. Foto: ©KattaW©

Fiesta internacional. Foto: ©KattaW©

Fiesta internacional. Foto: ©KattaW©

Fiesta internacional. Foto: ©KattaW©

Fiesta internacional. Foto: ©KattaW©

Fiesta internacional. Foto: ©KattaW©

Fiesta internacional. Foto: ©KattaW©

lördag 13 mars 2021

71. Real Monasterio de Nuestra Señora de Guadalope...

Efter en stadig frukost fortsatte jag resan till den lilla staden Guadalupe, som också ligger i Extremadura. Där besökte jag deras berömda kloster Real Monasterio de Nuestra Señora de Guadalope (Santa Maria de Guadalupes kungliga kloster). Det tillhör ett av de viktigaste klostren i Spanien och år 1993 sattes det upp på UNESCOs världsarvslista. 

Klostret byggdes i början av 1300-talet efter att en fåraherde berättade att han mött Jungfru Maria som givit honom i uppdrag att gräva vid Guadalupes flodbank. Så gjordes och där hittades en staty föreställande madonnan som förmodligen hade gömts undan av lokalbefolkningen vid morernas angrepp år 714. Vid fyndplatsen byggdes därefter ett kapell, en klosterkyrka. Den upphöjdes till kunglig helgedom av kung Alfonso XI efter slaget vid Rio Salado.1340 då kastilianska och portugisiska trupper segerrikt stred mot morerna. 

Staden är är intimt förknippad med Spaniens, ibland våldsamma historia, men också med den kristna religionen. och upptäckten av "nya världen". Det var alltså här de katolska kungar återerövrade den Iberiska halvön och det var hit Christopher Columbos gjorde sin första pilgrimsresa efter att ha "upptäckt" Amerika 1492. 

Real Monasterio de Santa María de Guadalupe. Foto: ©KattaW©

 Real Monasterio de Santa Maria de Guadalup. 
En av de vackra bronsdörrarna. Foto: ©KattaW©

Real Monasterio de Santa Maria de Guadalup. 
Närbild av en bronsplatta på dörren. Foto: ©KattaW©

Real Monasterio de Nuestra Señora de Guadalope. Innergården.
Foto: ©KattaW©

Real Monasterio de Nuestra Señora de Guadalope. Innergården.
Foto: ©KattaW©


Real Monasterio de Nuestra Señora de Guadalope. Foto: ©KattaW©

tisdag 9 mars 2021

70. Almendralejo

Åter i Spanien åkte jag till Almendralejo, en liten stad som ligger i provinsen Badajoz (i Extremadura), söder om floden Guadiana. Staden (eller "byn") ligger på en vidsträckt slätt på vars södra område berget (eller "kullen") Tierra de Barros ligger. Området präglas av jordbruk och vinodling och det ligger många vingårdar runt stan som framför allt tillverkar röda viner. Jag besökte vingården "Bodegas Viña Extremeña" som dessutom inrymmer ett privat litet museum. Museet, som byggts upp av släkten under århundraden, innehåller framför allt samlingar av fantastiska vinkaraffer samt kyrkliga föremål. En lite lustig blandning kan man tycka, men den visar på två viktiga inslag i den spanska historien: vin och religion. Sedan hängde det en riktig "modernitet" på en vägg: en litografi efter  Andy Warhols målning/tryck (eller vad nu tekniken heter) föreställande Audrey Hepburn. Ute på gården står ett olivträd som lär vara de äldsta träd som fortfarande lever. Ja, det var ett mycket intressant besök bland gammalt och nytt, traditioner och moderniteter, som samsas under samma tak. 

Besöket avslutades med vinprovning - så klart!

BodegasViña Extremeña i Almendralejo (Extremadura). Foto: ©KattaW© 

Bodegas Viña Extremeña i Almendralejo (Extremadura), den vackra trädgården
är också värd ett besök. Foto: ©KattaW© 

Bodegas Viña Extremeña i Almendralejo (Extremadura) vars museum har en färgglad samling
av vackra vinkaraffer. Foto: ©KattaW© 

Nu är det dags för vinprovning - det är bara att välja... 😉

                               Viner från Bodegas Viña Extremeña i Almendralejo (Extremadura). 
                                                                               Foto: ©KattaW© 

                               Viner från Bodegas Viña Extremeña i Almendralejo (Extremadura). 
                                                                               Foto: ©KattaW© 

                                   Viner från BodegasViña Extremeña i Almendralejo (Extremadura). 
                                                                               Foto: ©KattaW© 

Så här njuter man av vin enligt BodegasViña Extremeña 
i Almendralejo (Extremadura). Foto: ©KattaW© 

Andy Warhool: Audrey Hepburn. Hänger hos Bodegas 
Viña Extremeña i Almendralejo (Extremadura).
Foto: ©KattaW©

Bodegas Viña Extremeña i Almendralejo (Extremadura). 
Ett av världens äldsta olivträd (?) Foto: ©KattaW©

torsdag 4 mars 2021

69. Coimbra skön och rik...

"Coimbra skön och rik, ditt namn är som musik..."  osv är en sång jag hörde som barn. Jag tyckte om sången och framför allt det vackra namnet Coimbra. Jag föreställde mig en sagostad klädd i vitt och och där allting glänste som vore det av guld. Nu när jag var i Lissabon så måste jag ju resa upp till Coimbra och se min barndoms sagostad. Coimbra ligger på floden Mondegos norra strand och är Portugals tredje viktigaste stad. Coimbra var dessutom Portugals huvudstad mellan åren 1139-1260. Arkeologiska utgrävningar med ruiner daterar staden som en romersk stad under namnet Aeminium

År 1290 grundades Coimbra universitet. Det är ett av de äldsta universiteten i Europa.och har åtta fakulteter. Omkring 20 000 studenter - varav många från andra länder - "lär sig för livet" här. Det ger även staden Coimbra en särskild internationell karaktär. Trots sin internationella prägel har lärosätet behållit sin sin nationella särart med ett traditionsrikt studentliv. Självklart besökte jag universitetet. Det är ett av de vackraste jag besökt! Det pågick studentval med diverse mer eller mindre seriösa inslag. Det specifikt studentikosa är nog sig ganska likt runt om i världen. 

Coimbra universitet. Bild lånad från Wikipedia.

Coimbra universitet. Bild lånad från Wikipedia.

Coimbra universitet. En av huvudbyggnaderna. Foto: ©KattaW©

Coimbra universitet. Egot på huvudtrappan. 
Fotot tillhör: ©KattaW©

Coimbra universitet. Interiör från stora hallen. Foto: ©KattaW©

Coimbra universitet. Studentvalet pågick. Foto: ©KattaW©. 

Coimbra universitet. Egot peppar kandidat "0" vid studentvalet. Fotot tillhör: ©KattaW©

Coimbra. Egot i väntan på tåget till Lissabon och sedan vidare hem till Spanien. 
Fotot tillhör ©KattaW©

måndag 1 mars 2021

68. Lissabon och fado

Är man i Lissabon måste man absolut gå och lyssna på fado! Det finns en smal gata (efter en jobbig uppförsbacke),vars namn jag glömt, där fado-restaurangerna ligger på rad. Dit gick jag varje kväll för att äta en sen middag och framför allt för att lyssna på fadosång. Manliga och kvinnliga artister avlöste varandra hela kvällen. Större delen av gästerna var portugiser som hyllade sina fadosångare som om de vore stora hjältar. Ibland sjöng de med.

Fadokvällarna var verkligen stora högtidsstunder, helt förtrollande och så annorlunda jämfört med våra "folksånger" och/eller allsånger. Fado handlar ju om livet, om kärlek och sorg, om längtan och saknad, om smärta, ja, allt som här till för att göra livet till ett stort äventyr. Fadosångarna sjunger med sådan inlevelse att man bara "sugs med" in i något som man inte kan förklara...

Lissabon. Här är ett av mina favoritställe när det gäller fadosång.

söndag 28 februari 2021

67. Lissabon - Castelo de Sao Jorge

 I Lissabon där dansa de

på kungens röda slott,

bekrönta och bekransade,

vid hurrarop och skott.

Där spelar havet som basun

och fjärran violin

och varje kind är purpurbrun

som starkt oportovin.


Så diktade Erik Axel Karlfeldt (1864-1931) en gång. Men allt är inte rätt i hans dikt. Jag tror inte att han hade besökt Lissabon, ty i själva Lissabon finns inget rött slott, bara en gammal vitbrunaktig ruin efter Castelo de Sao Jorge. Men portugiserna är solbruna om än inte som purpur. Oportovin, ett portvin som är uppkallat efter hamnstaden Porto (som också har ett bra fotböllslag).är däremot ett sött starkvin som passar bra till ostbrickan. Portvinet är dessutom rött, ja, purpurrött (eller för den delen purpurbrun) kan man säga -  men portvin finns även som vitt vin. 

Castelo de Sao Jorge är en morisk slottsliknande fästning (från 500-talet) som ligger högt på en kulle. Man får gratis motion när man vandrar uppför det lilla "berget". Belöningen är en milsvid utsikt över staden. Det känns mäktigt att gå runt i fästningens inre, i dess gångar som går kors och tvärs. Här huserade de moriska kungligheterna en gång innan slottet togs över av Portugals förste kung år 1147. Delar av slottet har förstörts, men fortfarande är stenmurarna och de 18 tornen i princip intakta. Castelo de Sao Jorge ligger strax ovanför stadsdelen Alfama, som i sin tur har många fina små matställen att rasta på.

Entré till Castelo de Sao Jorge, Lissabon. Foto: ©KattaW©

Castelo de Sao Jorge, Lissabon. Foto: ©KattaW©

Castello de Sao Jorge, Lissabon. Foto: ©KattaW©

Castelo de Sao Jorge, Lissabon. Foto: ©KattaW©

Utsikt över Alfama från Castelo de Sao Jorge, Lissabon. Foto:©KattaW©

Egot försöker bli purpurbrun som oportovin. Fotot tillhör: ©KattaW©

lördag 27 februari 2021

66. Portugal -- också under solen...

I Merida möts riksvägarna mellan Spanien och Portugal., och eftersom Portugal också ligger under solen så gör jag en avstickare dit. Där besöker jag först och främst huvudstaden Lissabon, som är en av världens äldsta städer. Lissabon har sitt namn från det förhistoriska Olissipo, en benämning som troligtvis kommer från det keltiska Lissopo (alt. Olisippo). Som urgammal handelsplats, där både fenicier och greker hade sina  handalplatser, fördes namnet Olisippo vidare till romarna.- som kom. Från den romerska tiden finns rester efter både en teater och termer (bad). 

Under det första årtusendet f.Kr. beboddes området av keltiska folkstammar. Vid mitten av 300-talet blev Lissabon ett självständigt biskopssäte, för att hundra år senare erövras av alaner, sveber och visgoter. År 716 intogs Lissabon av morerna som kom att härska fram till 1147 då Alfons I av Portugal intog staden. Först 1256 blev Lissabon landet Portugals huvudstad. Upptäcktsfärder och kolonial expansion gjorde att Lissabon blev en av Europas största och viktigaste handelsstäder. Under den spanska ockupationen 1580-1640 förlorade dock staden sin särställning.

Lissabon började sakteligen återta sin position, men så kom den förödande jordbävningen den 1 november 1755 då 2/3 av staden förstördes och upp till 30.000 människor förlorade sina liv! Efter drygt 100 år av ekonomiskt förfall började Lissabon successivt återhämta sig under 1900-talet. Idag har Lissabon flera universitet och högskolor. Här finns både nationalteatern, operan och många erkända museer.

Centrala Lissabon är en rolig men jobbig stad att vandra i. Gammalt och nytt samsas, det gäller även byggnaderna. Många smågator är bilfria och ger utrymme åt uteserveringar, små familjerestauranger, gatuteater  och annat nöje. Dessutom består centrala Lissabon av åtskilliga små kullar/berg där bebyggelsen klättrar efter branterna med jobbiga gränder att bestiga. Men med tålamod, nyfikenhet och bra gympaskor kan man erövra Lissabon och göra staden till "sin".

Vy över Lissabon. Foto: ©KattaW©

Egot provspelar för gatuteater i Lissabon.  Fotot tillhör: ©KattaW©

Lissabon. En av flera små gator/gränder som ger bra motion 
åt en vandrare. Foto: ©KattaW©

Lissabon. Ännu en "motionsgränd".  Foto: ©KattaW©

Lissabon. Ytterligare en "motionsgränd". Foto: ©KattaW©