ESPAÑA - MITT LIV UNDER SOLEN

lördag 22 augusti 2020

15. Skönheter från Lladró i Valencia

Innan man åker in i Valencia bör man stanna till i Tavernes Blanques, en "förstad" som ligger i norra delen av staden. Där ligger nämligen det världsberömda företaget LLadrós som bl.a. tillverkar porslinsfiguriner. När jag besökte företaget fick jag en heldagsvisning "från lerklump till färdigt figurin". Det var fantastiskt intressant att följa tillverkningsproceduren, särskilt de skickliga hantverkarna (ofta kvinnor) som trollade fram figurinerna ur en lerklump och sedan målade dom. Eftersom allt är professionellt handhantverk så kostar figurinerna därefter. Jag nöjde mig med att fotografera mina favoriter,.

Företaget Lladró grundades år 1953 av tre bröder (Juan, José och Vicente Lladró) som då bodde i den lilla byn Almàssare inte så långt från Valencia. Efterfrågan på deras alster (från början mest vaser och krukor) blev så stor att de flyttade tillverkningen till Tavernes Blanques år 1958. Redan 1956 hade de börjat tillverka sina berömda figuriner. År 1962 öppnade bröderna en elevskola för att kunna dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter och år 1969 öppnades det nya företaget i "porslinsstaden". Idag arbetar ungefär 2000 personer i företaget. Vilken framgångssaga för de tre bröderna från landet...!

Här är några av "mina" Lladró-figuriner:

Figurin från Lladró i Valencia. Foto: ©KattaW©.

Figurin från Lladró, Valencia. Foto: ©KattaW ©

Figurin från Lladró, Valencia. Foto: ©KattaW©.

Figurin från Lladró. Valencia.
Foto: ©KattaW©.

Figurin från Lladró, Valencia. Foto: ©KattaW©.

torsdag 13 augusti 2020

14. Valencia - Ciudad de Las Artes y Las Ciencies

Efter en lång spansk siesta öppnar jag min blogg igen. Jag åker en bit norrut efter "vita kusten" (Costa Blanca) och stannar i Valencia. För den som gillar arkitektur är staden ett eldorado. Här samsas såväl Jugendstil som den modernistiska arkitekturen vid sidan av "vanliga" stadshus. Framför allt har den valencianske arkitekten Santiago Calatrava satt sin prägel på staden, genom att ansvara för "konst- och vetenskapsstaden" (Ciudad de Las Artes y Las Ciencias). Calatrava är mest känd i Sverige som skapare av "Turning Torso" i Malmö samt det vackra kommunikationstornet i Barcelona (till OS 1992), men här i Valencia har han skapat en helt ny modernistisk stadsdel. En annan arkitekt - Felix Candela - är dock ansvarig för den oceanografiska parken som ligger i samma område.

Valencia var förr ofta utsatt för stora översvämningar från floden Turia som tidigare flöt genom stan. Men efter 1957 års stora översvämning beslöt man att ändra flodfåran söder om stadsgränsen. När den gamla flodbädden torkat upp, började man bygga diverse rekreationsområden (parker, fotbollsplaner, etc). Det är alltså på Turias ursprungliga flodbädd som Calatrava har skapat sitt berömda mästerverk.

Karta över Ciudad de Las Artes y Las Ciencias i Valencia. Foto: ©KattaW©

Här kan man ägna hela dagen (eller flera dagar) med att vandra omkring och bara njuta av den nya modernistiska, men vackra (!) arkitekturen. Jag blev helt betagen och skulle gärna återvända dit. Här kommer ytterligare bilder från Ciudad de Las Arts y Las Ciencies.

Egot i Ciudad de Las Artes y Las Ciencias i Valencia. Foto tillhör: ©KattaW©

Ciudad de Las Artes y Las Ciencias i Valencia. Foto: ©KattaW©

lördag 1 augusti 2020

13. Alla dessa palmer...

Egot med egen palm. Foto tillhör: ©KattaW©

Medan vi hemma i Sverige irrar omkring i barrskog och björkdungar, så vandrar man i Spanien tillsammans med rakryggade palmer som sällskap. Dom finns nästan överallt. Har man planterat en palm så får man enligt lag inte ta bort den, även om palmen är planterad på egen tomt. I Sverige får man ju såga ner ett träd på egen tomt om man tröttnar på det.Men icke i Spanien.

Vid staden Elche, som ligger ganska nära Torrevieja, finns Europas största palmlund med drygt 200 000 palmer! Ursprunget till lunden är araberna (eller morerna som de kallades) som planterade palmer för att skydda sina odlingar från den stekheta solen. Fördelen med palmer är man inte behöver vattna dom. Deras rötter letar sig nämligen själv långväga under jord för att hitta vatten.

Min palm var enbart ett "måste" - bor man i Spanien så måste man ju ha en palm att vårda...

Palmer med kort stam. Foto: ©KattaW ©

Palmer med lång stam. Foto: ©KattaW©

torsdag 23 juli 2020

12. Kiosken i parken...

På promenadavstånd från mitt hus finns en härlig stor park (Parque Avenida Paris), som egentligen är delad i två stora parker genom en gata. Där kan man njuta av palmer, spanska "barrträd", högväxande gräs samt fåglar. I "vår" del av parken utgör kiosken (Kiosco Lucca) en populär mötesplats med uteservering under tak. Skönt när solen steker. Där kan man koppla av med kaffe, te, vin, smörgåsar m.m., läsa gratistidningar och framför allt träffa andra nordbor. Eller bara ta en promenad bland alla träd och växter.

"Grästuva" i vår park i Torrevieja. Foto tillhör: © KattaW©

PS. Jag tvingades radera övriga bilder från parken eftersom de tenderade att bli rödaktiga, förmodligen p.g.a. fel indexering.

söndag 19 juli 2020

11. En gunghäst i Toledo...

Jag möter riddaren i rustning i Toledo. Foto: ©KattaW©

Huruvida Don Quijote besökte Toledo under sina äventyr framgår inte. Men eftersom staden ligger ganska nära Consuegra så blev det självklart för mig att besöka Toledo. Staden är huvudstad i den autonoma regionen Kastilien-La Mancha och ligger väldigt vackert på en höjd på högra stranden av floden Tajo. År 1986 blev Toledos äldsta stadsdel uppsatt på Unescos världsarvslista och gamla stan är verkligen värd ett besök.

Under de katolska monarkerna Ferdinand II (av Aragonein) och Isabella I (av Kastilien), som ingick äktenskap år 1469 och deras ättlingar, grundades så småningom kungariket Spanien.

Toledo var huvudstad tills Filip II flyttade hovet till Madrid. Under 1700-talet bildades Real Compañia y Fábricas i syfte att återge Toledo dess forna storhet, med det misslyckades.

Gunghästen i Toledo. Foto: ©KattaW©

Idag är Toledo med sina ca 78000 invånare en omtyckt turiststad och det är framför allt "gamla stan" som lockar besökare. Där kan man vandra omkring i mysiga gränder, koppla av vid en uteservering. möta en och annan riddare i rustning samt ta en ridtur på barndomens önskade gunghäst...

Toledo. Foto: ©KattaW©

torsdag 16 juli 2020

10. I Don Quijotes fotspår - i Consuegra...

När man bor på Avenida de La Mancha då känns det nästan som en förpliktelse att vandra i Don Qijotes fotspår. Men hur hittar man dom? Säkraste spåren efter den snillrike riddaren är spåren efter hans fiender, dvs väderkvarnarna. Sagt och gjort, jag tog bussen till de mest berömda väderkvarnarna i Spanien, nämligen de i Consuegra. Där ligger kvarnarna på rad uppe på en höjd..Consuegra är mest berömt för sitt slott från 1100-talet, därefter sina väderkvarnar och sist men inte minst sina odlingar av "saffranskrokusar". Det är från sådana krokusar vi får den dyrbara kryddan saffran, som vi svenskar använder i våra lussebullar och som spanjorerna själva använder i sin nationalrätt Paella.

I Consuegra anordnar man t.o.m. tävlingar i att rensa blommorna och få fram själva pastillmärket som ger oss den efterfraktade gyllengula saffran. I tävlingen kämpar både män och kvinnor med eller mot varandra. De var alla oerhört snabba och skickliga. Men till sist segrade en man, vilket var lite ovanligt.

Jag ägnade timmar åt att vandra bland de berömda väderkvarnarna. En del fick man gå in i och se innehållet, dvs "maskineriet" som sträckte sig två trappor upp. Här och var tyckte jag mig skönja den snillrike riddaren, vars äventyr spelades upp i det gamla slottet. Sedan blev det vandring ner till centrum igen, där det bjöds på spansk mat på det lilla stora torget. Det var en härlig upplevelse av väderkvarnar, teater, spansk mat, lokala folkdräkter m.m. i en salig blandning. Att Consuegras stadsteater är uppkallad efter sin snillrike, men skönlitteräre PR-man, är kanske inte så konstigt...

Väderkvarnar i Consuegra, Spanien, Foto: ©KattaW©

söndag 12 juli 2020

9. Konstvandring i Cartagena

I Cartagena kombineras konst och kultur ofta med stadens egen historia och man är generös med utsmyckningen av det offentliga rummet. En rundvandring bland alla konstverk/skulpturer skulle ta flera dagar om man vill både njuta av dom och lära sig något om dom. Här följer ett litet urval av de skulpturer som fastnade i min kamera..

Icie är en bronsskulptur som är placerad framför Pedreño-palatset. Det föreställer en pojke som håller en liten fisk (en ansjovis?) från vilken en vattenstråle skall spruta ut. Men då jag tog bilden verkade det vara vattenbrist. Skulptören heter Manuel Ardil Pagán och verket kom på plats våren 1969. Den ses som en symbol för Cartagena.

En av Cartagenas (och Spaniens) stora kulturpersoner är Carmen Conde Abellán (1907-1996). Hon var både poet, författare och lärare. Skulpturen är i naturlig storlek. Hon sitter leende på en bänk med en bok i händerna och jag undrar vad hon läser? Någon av sina egna böcker kanske? Skulptören heter Juan José Quirós. Carmen såg så ensam ut på sin bänk så jag tog plats bredvid henne.

En annan lite märklig "staty" är det stora vita marmorhuvudet som ligger på en gräsmatta. Ögonen är stängda (sover han?) och han ser lite småsur ut. Vem som gjort huvudet vet jag inte.

En sjöman vid marinen som endera är på väg eller också har han slutat sin tjänstgöring. Skulpturen är placerad på det s.k. rådhustorget och jag tror skulptören är Fernando Sáenz de Elorrieta, dvs samma upphovsman för skulpturen nedan, den sittande armésoldaten.

På strandpromenaden sitter en f.d.soldat och grubblar. Skulpturen föreställer en armésoldat från Infanteriregementet "España 18" som var med och kämpade under det spansk-amerikanska kriget (1898). Den är gjord av Cartagenas egen skulptör Fernando Sáenz de Elorrieta.