Ett besök på Méridas Nationalmuseum för romersk konst är ett måste när man ändå är där. Det är ett eldorado för historiker. Här få man se det man bara läst om och/eller sett på bild. Egentligen får man inte fotografera inne i ett museum. Jag lyckades dock tjyvknäppa några bilder som ger ett hum om de romerska konstskatter som finns bevarade i detta västliga hörn av Spanien. Museet invigdes 1986 och innehåller en fantastisk samling av objekt från den då romerska kolonin "Augusta Emerita", dvs dagens Mérida.
om mina resor och äventyr på Iberiska halvön - en blogg som aldrig vill sluta...
onsdag 24 februari 2021
65. Merida - Museo Nacional de Arte Romano
söndag 14 februari 2021
64. Merida - en stad med romerska anor
Så är jag äntligen framme i Merida, som är huvudstad i den spanska automa regionen Extremedura. Det är en gammal stad med romerska anor. Merida grundades år 26 f. Kr. på order av kejsar Augustus, dels för att hålla en passage, dels för att skydda en bro över floden Guadiana. Stadens första nybyggare var två romerska veteranlegioner från kriget i Cantabrien, 27-29 f.Kr. som var slutstriden i erövringen av den Iberiska halvön. Genom sitt läge blev Merida en av de viktigaste städerna i det romerska riket, vilket också märks av alla lämningar efter romersk arkitektur. Staden är ett eldorado för historiker och andra som vill vandra omkring i ruinerna efter en romersk storstad. Även idag är Merida en viktig knutpunkt eftersom det är här de viktigaste motorvägarna korsar varandra och som binder samman de två huvudstäderna Madrid och Lissabon.
Merida är sedan 1993 upptagen på UNESCOs världsarvslista.
Sevärdheterna i Merida är många, t.ex Puenta Romano, som är en bro över Guadaniafloden. Den numera används som gångbro. Vid bron finns den viktiga befästningen Alcazaba. Vidare Templo de Diana, torget Forum, triumfbågen Arco de Trajan, rester av den romerska Cirko Romano de Mérida, akvedukterna Acueducto de Los Miöagros och Acueducto de Buey-San Lorenzo, den romerska villan Casa de Mitreo, Amfiteatern m.m., samt den Romerska teatern (invigd år 16 f.Kr. eller år 15 f.Kr.) som under sommartid bjuder på klassiska teaterföreställningar. När man vandrar omkring bland alla dessa romerska lämningar känns det nästan som om man har flyttat tillbaka drygt 2000 år i historien.
Det finns åtskilligt mycket mer att berätta om den fantastiska staden Merida, men jag nöjer mig med det i mina ögon viktigaste. Här följer en liten bildkavalkad av några romerska lämningar
måndag 1 februari 2021
63. På vägen till Extremadura...
Resan till Extremadura gjorde jag med en Gandhia-buss. Gode vännen Alex (som jobbar på resebyrån och som ordnat åtskilliga av mina resor i Spanien) skjutsade mig till busshållplatsen tidigt på morgonen. Bussen avgick 7:30 och färden gick via La Mancha till Talavera de la Reina där jag övernattade. Dagen därpå gick resan vidare via Routa de Carlos V till Plasencia.
Plasencia är en muromgärdad stad som ligger vid stranden av floden Jerte. Även om staden inte grundades förrän 1186 så visar historiska lämningar att staden varit bebodd bra mycket längre än så. Stadens historia är mycket mångfacetterad. Under 1100-talet erövrades Plasencia av Almohad-kalifatet, en marockansk berber-muslimsk dynasti, som kom att dominera staden fram till 1200-talets slut. Då skapades en kunglig stadga som möjliggjorde att kristna, muslimer och judar kunde leva tillsammans i staden! Resten är historia...
Efter ny övernattning gick resan vidare till medeltidsstaden Garganta la Olla ("Olla" uttalas Ojja). Den ligger ca 18 mil väster om Madrid och ligger i Provincia de Càceres som tillhör regionen Extremadura. Här bor inte många människor trots att det råder Medelhavsklimat. "Olla" En fin liten gammal stad! Vi korsade Tajo-floden, åkte genom den fantastiskt vackra nationalparken Monfragues till Cáseres där jag besökte dess gamla stad. Efter att ha fyllt på matförrådet åkte jag till Merida där middag, sightseeing och övernattning väntade. Skönt, ty jag behövde smälta alla intryck som ett äventyr ger.
Den här gången illustrerar jag mitt inlägg med bilder av det som nog inte lockar vanliga turister att plocka fram kameran. Spanien är ju fyllt av historiska byggnadsverk och andra kända lämningar som de flesta besökare tar bilder av. Sociala medier är fyllda av sådana vackra "turistbilder". Jag väljer den här gången att lägga ut några bilder av sådant som knappast lockar turister att resa till och beundra. Men även det gamla, det slitna, det vardagliga, har sin historia att berätta.
Här är några av mina "vardagsbilder" på vägen till Extremadura.
lördag 16 januari 2021
62. Inför resan till Extremedura...
Extremadura, en glesbefolkad provins som har mycket att erbjuda. Den är en autonim region i västra Spanien och ligger vid gränsen mot Portugal där bergen tornar upp sig. Regionen omfattar de två största provinserna i Spanien: Cáceres och Badajoz. Regionens huvudstad är Mérida. Namnet Extremadura anses komma från "Extremitas de Duero" (floden Dueros källor). Landet delas av floderna Tajo och Guadiana i tre delar som består av flera sammanhängande bergsområden. I väster gränsar Extremedura till Portugal, i norr till Kastilien-Leon, i söder till Andalusien och i öster till Kastilien-La Mancha. Norr om floden Tajo sträcker sig de kastilianska bergen Sierra de Gredos, Tras la Sierra och Sierra de Gata. Dessutom finns ytterligare berg på den platå som ligger mellan Tajo och Guadiana. Likaså många fler floder. I regionen finns också ett naturreservat som heter Monfragüe.
Från Extremadura kom de flesta spanska erövrarna (conquistadorer) och bosättare i Amerika; Hernán Cortés, Francisco Pizarro, Pedro de Valdivia var alla födda i Extremadura och många städer i Amerika (inklusive Mexiko, Venezuela, Colombia) bär namn från deras hemtrakter.
Eftersom Extremadura är ett högslättsområde är det väl lämpat för får- och svinskötsel samt vinodling. Berömd är den iberiska skinkan (som hänger i alla välsorterade matbutiker) och "Pate de Negra" (svart paté) som görs av grisar som enbart har fått äta ekollon. Vilken diet! Det bästa med Extremadura är ändå att provinsen fortfarande känns "orörd" av turismen och allt vad den innebär i form av kommersialisering av kultur och traditioner. Därför känns "allt" i Extremadura väldigt äkta och genuint! Det är inte hit de stora turistströmmarna går.
tisdag 12 januari 2021
61. Insnöad i Madrid...
Bilderna efter snöstormen "Filomenas" framfart i Madrid är både fascinerande och skrämmande. Lite snö har Madridborna testat förr, men den här gången har det varit annorlunda. Huvudstaden är inte rustad för sådant våldsamt snöoväder. Flyg-, tåg- och busstrafik har legat nere, likaså delar av T-banan. Madridborna har fått trava i snö för att komma till sina jobb eller för att handla mat. Skolorna har varit och är stängda pga av Covid19:s framfart. Det är även andra delar av Spanien som blivit lika hårt drabbade av såväl Covid19 som den våldsamma snöstormen.
Här är några bilder från och kring Madrid som jag lånat ur tidningen El Pais. Spanjorerna är verkligen duktiga på att hantera "katastrofer" genom att anpassa sig till det rådande och göra så gott man kan. "En liten bit i taget, och du kommer långt" är ett spanskt ordspråk som väl beskriver spanjorernas inställning till livets olika vedermödor.
måndag 11 januari 2021
60. Vinter i paradiset...
Läser i El Pais att stora delar av Spanien nu har fått riktig vinter. Snötäcket är mellan 30 till 45 centimeter i vissa områden i Madrid-regionen, i stora delar av Castilla-La Mancha, samt i det inre av Valencia-regionen, samt i Aragonien och södra Katalonien. Enligt prognoserna kommer det att fortsätta snöa i nordöstra delarna av Iberiska halvön.
Tiden är ur led. Visserligen brukar man få lite snö i norra delarna av Spanien (särskilt i bergsområdena) samt nere i Sierra Nevada. Men nu har det kommit ovanligt mycket snö med kraftiga stormbyar och enligt väderprognoserna skall de komma ännu mera snö.
torsdag 7 januari 2021
59. Talavera de la Reina
Redan halvåtta på morgonen äntrade jag bussen i Torrevieja för färd mot Extremedura, en autonom region i västra Spanien som gränsar till Portugal. Resan gick via La Mancha till Talavera de la Reina där jag övernattade.Talavera de la Reina är den näst största staden i den autonoma regionen Kastilien-La Manca.
Talavera de la Reina är både stad och kommun i den västra delen av provinsen Toledo. Den ligger på ett terassformat område som floden Tajo rinner genom med sina bifloder. Staden delas mitt itu av floden. Den norra stadsdelen är mest befolkade förbinds med den södra delen av tre broar.
Hela eftermiddagen gick åt att lära känna "keramikstaden" (La Ciudad de la Cerámica) som staden också kallas. Talavera de la Reina är faktiskt internationellt känd för sin keramik eller kakel som vi säger i Sverige.