90. Europas sista solstråle...

Den här bloggen blir aldrig färdig trots att mitt liv "under solen", dvs i Spanien, är avslutat. Jag följer vad som händer i mitt gamla "hemland" genom att läsa spanska dagstidningar och andra spanska media/bloggar. En artikel i El Pais om "Europas sista solstråle" måste jag ge utrymme åt...  Dessutom, när man  är i Santiago de Compostela, då kan man likaväl gå till jordens slut, dvs till Fisterra..

Europas "sista" solnedgång kan bara ses från Cape (Cabo) Touriñán, dvs längs Camino di Fisterra-Muxia.  vägen som leder till platsen: Solpor som den kallas på galiciska. Platsen, som ligger i Galicien, har fascinerat besökare i årtusenden. Särskilt i Fisterra, som romarna döpte till Finis Terrae (dvs jordens slut), idag Fisterra. Där fanns den sista kända fasta marken och där tog stora havet vid. Sedan kom pilgrimerna som besökte denna magiska plats som en avslutning på sin långa mödosamma resa/vandring till Santiago de Compostela.  

Cape Touriñán är den västligaste punkten på halvön Spanien. Skådespelet med "den döende solen" eller den "sista solnedgången", kan endast bevittnas två gånger om året: dels i början av våren (mellan 24 mars och 23 april), dels i slutet av sommaren (mellan 18 augusti och 19 september). Det beror på lutningen av jordens rotationsaxel i förhållande till solen. Företeelsen ger pilgrimerna lite skymning mellan april och augusti från Cabo de San Vicente i Portugal upp till norska kusten. En pilgrimsresa under perioden erbjuder pilgrimer en fantastisk möjlighet att uppleva skymningsrörelsen mellan Fisterra och Muxia och se den "sista solnedgången"... 

Bilderna nedan samt underlag till texten ovan, har jag hämtat från El Pais.

Övriga delar av året går solen ned lite här och var i Europa. Här hemma i norra Sverige har vi midnattssol omkring den 21 juni. Ju längre norrut, desto längre period lyser midnattssolen... 

 Fyren vid Cape (Cabo) Touriñán. Bilden lånad från El Pais.

Information om fyren på Touriñán. Bild lånad från El Pais.

Costa da Morte (Dödens kust, som ingår i vandringsleden) och sista solstrålen. Bilden lånad från El Pais.

89. Spansk flora i El Pais

Idag tar jag "en paus från min paus" vilket innebär att den här bloggen trots allt får leva vidare när något intressant fångar mitt öga. Jag läser spanska dagstidningar nästan varje dag, dels för att få veta vad som händer i mitt spanska hemland, dels för att det är bra språkträning.. 

Dagstidningen El Pais är en tidning med mångfacetterat innehåll. Idag t.ex, kan man lära sig lite mer om spansk flora i en artikel som presenterar de åtta vackraste blommorna som växer i Pyrenéerna och var man kan hitta dom. I Huesca finns den vackra "Damskoorkidén", den unika "Snöborren" kan ses i Girona och den populära "Edelweiss" växer i Nationalparken "Ordesa y Monte Perdido" osv.  

Nu under våren klär sig de svartvita spanska bergen i färg, även om det finns snö kvar på höglandet. En hel palett av färgnyanser förvandlar sluttningar och klippor till en vild trädgård. Vi är i Pyrenéerna. Omkring 4000 olika växter, en fjärdedel av dom på 2000 meter och nästan 200 når upp till 3000 meter. Många av växterna är invandrare sedan tusentals år tillbaka. De kom frän centrala och östra Europa samt från Asien. för att bosätta sig på denna bergskedja, den absoluta södra gränsen för deras närvaro De är alla exempel på konsten att överleva. Nedan följer åtta blommor som, tillsammans med växtplatserna, är bland de vackraste, unika och mest värdefulla. Så beundra blommorna med ögat, och framför allt, var rädd om deras livsmiljö! 

Eja vore jag där igen...

Bergsazaleor (Rhododenndron on ferrugineum), i nationalparken Aigüestortes, i Pyrinéerna i Lleida.

Björnöra (Ramonda Myconi) i Congostde Collegast (Lleida)

Borderea  Pyrenaica (Dioscorea pyrenaica) endemisk (= unik)  för bergen i Aragonien

Damskoorkidén. Den typiska Lady's Shoe-orkidén (Cypripedium Calceolus)  som 

endast kan hittas, och med svårighet, i de aragoniska och katalanska Pyrenéerna.

Den sällsynta Edelweissblomman (Leontopodium Alpinum) i nationalparken "Oredea y 

Monte Perdido (Huesca)

En grupp Snowpiercer (Galanthus Nivalis) blommar.

En äng i Pyrenéerna är täckt av blå Iris (iris Latifolia), en art som är unik på halvön,

Högbergsvallmo (Papaver Lapeyousianum) växer på över 2000 meters höjd

88. Paus eller inte...?

Tills vidare får denna blogg vila... 

¡Viva España!  Foto: ©KattaW©

87. El Pais - lärorikt om unika växter

Efter alla år i Spanien är landet för mig  som ett andra hemland. Jag försöker numera följa spanska nyheter så gott jag kan, dels genom dagstidningar, dels via TV (https://www.rtve.es/television/). En dagstidning jag tycker om är El Pais (tjock som en liten bok)  eftersom den - förutom vanliga nyheter - även bjuder på ny kunskap som "nyhet". El Pais  (https://elpais.com/) är ju en spansk dagstidning men den erbjuder också en engelskspråkig version av sina nyheter: https://english.elpais.com/  

Men det finns ju fler dagstidningar, https://www.elmundo.es/,  https://www.elperiodico.com/es/ ,   https://www.marca.com/ (för den som gillar sport),  https://www.lavanguardia.com/ (om man vill läsa nyheter från Katalonien) osv. 

Jämfört med svenska dagstidningar så lär man sig en hel av de spanska, särskilt av El Pais, som ofta ger stort utrymme åt "nya kunskaper". Ny kunskap (vetenskap) kan ju också vara en stor nyhet. 

Nåväl, dagens stora nyhet är den att två generationer botanister nu avslutat sin gigantiska uppgift att beskriva 6120 växter i Spanien och Portugal. Det är ett stort projekt som varat i nästan 40 år och 255 författare (botanister) har bl.a. funnit att 22 % av arterna på den Iberiska halvön inte växer någon annanstans i världen (de betyder att dom är endemiska)! Den första volymen av "Flora ibérica" publicerades redan 1986. Nu, nära fyra decennier senare, kommer slutprodukten. Det är väl en nyhet så god som en ann!?. Siffran 22% representerar i sin tur ungefär hälften alla växtplatser i Europa vilket understryker att projektets relevans sträcker sig långt utanför Spaniens och Portugals gränser.

Jag är ingen botaniker, men som historiker kan även "växternas historia" vara intressant. Dessutom tycker jag om blommor - vem gör inte det?

Här några bilder av några av dessa mycket unika växter.

Den här unika blomman tillhör växtarten "Phyllodoce  caerulea". Bilden lånad ur El Pais. 

Den här växten, "Narcissus cyklamineus" , som man trodde var utdöd, har man återfunnit i både 

Spanien och Portugal. Bilden lånad ur El Pais.

Den här lite "nyfikna" växten heter Solenanthus revechonii och växer i Cazorla-bergen i södra Spanien. 

Färre än 100 exemplar finns. Nu har man skyddat den från växtätare genom ett speciellt staketsystem. 

Bilden lånad ur El Pais.

Den här växten, "Muscari parviflorum", kan man endast hitta på Malagas kust och på Mallorca.

Bilden lånad ur El Pais. 

Denna pärla, "Naufraga balearica", växer på klipporna på norra delen av ön Mallorca. 

Om den slutligen bekräftas som utrotat på Korsika, så innebär det att Mallorca är 

artens sista tillflyktsort. Stackars blomma. Bilden lånad ur El Pais.

86. Fragas do Mandeo - en förtrollad skog för hållbar utveckling...

Det finns så mycket som den spanska naturen kan bjuda på. Ett exempel är den "förtrollade" skogen i Galicien, en skog jag tyvärr aldrig har vandrat i. När jag besökte Galicien var ju Santiago de Compostela det stora målet. 

Galiciens "fragas" (ja så heter skog på galiciska) är förmodligen det närmaste man kan komma en förtrollad sagoskog. Den ligger nära staden Betanzos och är en del av det s.k. biosfärområdet Mariñas coruñesas e Terras do Mandeo. Området ligger vid Mandeo-flodens stränder Biosfärområden är s.k. modellområden  där nya metoder utvecklas i lokal samverkan, för en i sin speciella i miljö, dvs hållbar miljö- och samhällsutveckling. Det sker i samarbete med UNESCO och befolkningen. Floden Mandeos stränder är täckta med lämningar från Tertiär-tiden av s.k. "caballos" (= vanlig ek), aska, kastanj, al. alm, och lönn tillsammans med bl.a. ormbunke. Allt har i sin tur (och under lång tid) skapat ett naturligt bevarande av den unika miljön.. 

Här finns numera två vandringsleder, en kortare på 2,5 km och en längre 6,3 km. Man vandrar förbi varma källor som sprutar svavelvatten och tar man sig högre upp på berget/kullen så får man en utmärkt utsikt över både Mandeo-kanjon och As Mareiñas-området. 

När jag läser om "Fragas do Mandeo" i dagens El Pais då kommer reslusten fram. Men det känns så långt att resa dit. Ibland saknar jag faktiskt min spanska "casa"...

Fragas do Mandeo i Coruña. En gång bodde även människor i "trollskogen". Bilden lånad ur El Pais.

85. SOMMARLOV...

Nu tar jag sommarlov från "Under solen" med en bild av min favoritstrand La Mata i Torrevieja...

Mjuk sand, blå himmel och blått Medelhav - inte så konstig att jag längtar dit ibland...

Foto: ©KattaW©

84. Tabarca - en liten ö i Medelhavet....

Åter hemma på "brottsplatsen", dvs på Avenida de La Mancha i Torrevieja där alla äventyr en gång började. Nu gör jag en dagsutflyt i närmiljön till havs, dvs en liten sjöresa på Medelhavet till Tabarca - eller Illa de Tabarca som ön egentligen heter. Den tillhör Provincia de Alicante och regionen Valencia. Till ön kan man åka reguljär båtturer från Santa Pola, Torrevieja, Guardamar, Alicante och Benidorm. Dessutom kan man åka båttaxi.  

Tabarca är en ganska platt ö vars högsta punkt endast är 13 meter över havet. Ön är också ganska liten och sträcker sig 0,6 km i nord-sydlig riktning och 1,2 km i öst-västlig riktning. Det innebär att man snabbt "erövrar" ön när man väl är där. Under en dag hinner man utforska det mesta. 

Tabarca är en av Spaniens minsta öar, men har en fascinerande historia. Fram till 1700-talet var ön ökänd för sina nordafrikanska pirater som gjorde strandhugg och härjade efter den spanska kusten. Då kallades ön Illa de Sant Pau  (efter aposteln Paulus) eller Illa Plana (den platta än). Ön har idag ca 70 bofasta medborgare och huvudnäringen är fiske (som dock minskat betydligt) och turism. Öbornas språktillhörighet är blandad; man talar såväl valenciska och katalanska samt spanska.

Tyvärr verkar mina egna bilder från Tabarca ha "försvunnit". Jag har haft problem med datorn i samband med att Windows 7 blev tvångsuppdaterad till Windows 10. Då försvann en del sparade fotografier. Varför?

Illa deTabarca. Bebyggelsen dinns mest på den mittersta delen av ön. 

Bilden lånad från https://torrevieja.com/sv/besok-hos-on-tabarca-per-bat/

Isla de Tabarca. Kartbild med rutmönster över öns "tätort".

Isla de Tabarca. Bild lånad från https://www.bastatidenattaka.se/spanien/tabarca/