om mina resor och äventyr på Iberiska halvön - en blogg som aldrig vill sluta...
torsdag 22 maj 2025
118. Den maskerade krigaren är tillbaka...
söndag 4 maj 2025
117. Bergsgubbe eller Peña de los Enamorados...
När man reser runt (eller vandrar) i Andalusien, nära citadellet Alcazaba de Antequera, bör man ha ögonen med sig, ty där kan naturen spela upp något märkligt. Citadellet (som är från romartiden är numera ett nationalmonument och är skyddad som ett historiskt arv) är lättillgängligt från själva staden och passerar Granada-porten. Däruppe kan man njuta av en spektakulär utsikt. Mest spektakulär är ju "gubben i berget"...
fredag 3 januari 2025
116. Gott Nytt År! - ¡Feliz año nuevo!
måndag 23 december 2024
115 Navidad i Valencia - 2024...
onsdag 30 oktober 2024
114. Regnkaos över solens land...
torsdag 5 september 2024
113. Gästfrihet...
Många nordbor (och andra) reser till Spanien för att sola och bada. När dom väl kommit hem bleknar den "dyrbara solfärgen" på någon vecka. Jag har ofta reest till Spanien eftersom jag bott där vår och höst i många år (somrar och vintrar hemma i Sverige). Däremot hat tiden på någon playa varit mycket begränsad. Jag har i stället rest runt på hela lberiska halvön (Portugal inkluderat). Kyrkor, katedraler och gamla kloster finns det gott om - vilket uppfyller delar av mina historiska intressen. Spanien har så mycket att erbjuda en nyfiken äventyrare...
Nyligen hade den spanska dagstidningen El Pais en artikel om klostret "Monasterio de San Salvador" som ligger i Cornellana i Austurien uppe i nordvästra hörent av Spanien. För närvarande pågår en restaurering av klostret vilket syftar till att anläggningen skall bli en s.k. "gästfrihetsinrättning".
Klosteranläggningen, som består av flera byggnader i romansk stil som började byggas på 1000-talet, grundades av"infanta" (märkligt begrepp) Cristina Bermúdes som var dotter till Bermudo II av Leon och hans första fru drottning Velasquita Ramirez. Cristina grundadesklostret 1024 sedan hennes make "infante" Ordoño Ramírez "den blinde"(son till Ramiro IIIav Leon och hans hustru Sancha Gómez) avlidit. Cristina bodde kvar i klostret som nunna och begravdes där. Efter hennes död delades klostret mellan hennes arvingar, dvs hennes tre söner och en dotter. Ett av Cristinas barbarnsbarn, greve Suero Vermúdez, donerade klostret år 1120 till klostret Cluny och sedan till katedralen i Oviedo.
Klostret, med sin långa och brokiga historia, lever nu upp igen som gästhem. Jag borde kanske packa väskan och resa dit?
tisdag 28 maj 2024
112. Längtan...
Är det konstigt att man längtar bort nån gång...?