104. Spansk värmebölja i augusti 2023...

Årets svenska sommar var ganska behaglig, varmt och skönt men inte någon ovanlig värmebölja. Men i Spanien har man haft det "hett om öronen" på många platser. Till exempel den 14 augusti då det uppmättes hela +47,4 grader (i skuggan!) i Montero som ligger vid en krök av floden Guadalquivir. Det är den högsta temperatur som någonsin uppmätts i Spanien. Montero är en kommun som tillhör provinsen Cordoba i Andalusien (södra Spanien). 

Montoro (Cordoba). 

Namnet Guadalquivir tyckte jag var roligt att uttala när jag gick i skolan. Det till och med kändes "roligt" i munnen när jag uttalade det. Under en av mina resor i Spanien besökte jag Guadalquivir 

och passade på att göra en båtresa på floden med det roliga namnet...

Här sitter jag i en båt på Guadalquivir. 

Fotot tillhör: ©KW©

103. Kung Filipe VI räddar den spanska monarkin tills vidare...

Spanien, med sin långa tradition av monarki (med senaste avbrott av general Franco och Co), räddas av kung Filipe VI. Han är son till Juan Carlos, han som faktiskt såg till att återinföra demokratin i Spanien, men som tvingades abdikera 2014 på grund av alla sina privata penningaffärer. Sonen Filipe tog avstånd från sin fars tvivelaktiga affärer och valde öppenhet rörande monarkins ekonomi. Han förbjöd allt understöd från "andra" och redovisar sedan dess alla inkomster. Det har varit en framgångsrik taktik. Spanjorer är inte kända för att fjäska för kungligheter, tvärtom. Senaste undersökning (av det spanska  opinionsinstitutet Metroscopias) visar dock att tre av fyra spanjorer numera stöder monarkin. Ganska bra jobbat av Filipe. Kanske får han sitta kvar trots allt. I så fall får spanjorerna en drottning nästa gång (Filipe har endast två döttrar). Fördelen med ett opolitiskt statsöverhuvud har trots allt haft en dämpande effekt på "hetlevrade" spanjorer (i varje fall när det gäller kungligheter)...

Kung Filip VI. Bild lånad från Wikipedia.

102. Fiesta i Pamplona....

Tjurfäktning är ju en utgammal men även ifrågasatt sed i Spanien. Numera är den tack och lov på tillbakagång, även spanjorer börjar ta avstånd från djurplågeriet. Det innebär att tjurfäktningen har minskat markant och t.o.m. förbjudits i flera regioner. Det finns även en omvänd tradition, dvs där tjurar jagar människor. 

Spaniens mest kända fiesta hålls årligen i Pamplona. Mellan den 6-14 juli samlas människor där för att fira "Feria san Fermin".  Fiestan pågår dygnet runt med musik, parader, tyvärr även tjurfäktningar samt dans och naturligtvis mängder av mat och dryck. Det mest spektakulära inslaget är dock att man låter tjurarna jaga människor. Från den 7 juli till och med den 14 juli arrangeras exakt kl. 08:00 varje morgon den s.k. encierron. Då finns möjlighet för den som vågar eller vill springa gatlopp med sex stora tjurar. Det bör avslöjas att man sågat av en bit av tjurarnas horn och satt skydd på så att ingen  inte skall komma till skada. Detär säkert en jättekuil fiesta, men de borde sluta med tjurfäktningen. Sedan kan väl tjurarna få jaga runt på gatan varje morgon... 

Tjurrusning i Pamplona. Bild lånad från Spanienportalen.

101. Tapas - spanska smårätter

Den tredje torsdagen i juni firas "Tapasdagen", på spanska "Mundial de la Tapas" (Internationella tapasdagen). Normalt firas dagen den 16 juni, men i år firar man "tapas" från 1 juni till den 30 juni. "Tapas" är en populär smårätt vilket visas genom att både Spanien gastronomiska akademi och de spanska turistmyndigheterna står bakom firandet. För närvarande  arbetar akademin på att ge Tapas kulturskyddad staus. 

Tapas består ofta av en skiva vitt bröd med olika typer av pålägg, ofast skinka (jamon), ost (queso), chilipeppar (pimiento), oliver (aseitunas), korv (chorizo), olika typer av fisk (pescado) m.m. Ibland serveras Tapas som små självständiga "huvudrätter" utan bröd. Till tapas dricker man gärna spanskt rosé (Rosado) eller en Sherry. Själv tycker jag att "Cava", ett spanskt mousserande vin passar bäst. 

Man skulle kunna jämföra spanska Tapas med vårt svenska sillbord.

Typisk "Tapas" i Barcelona

100. Digitalt museum om Spanska inbördeskriget

Det är först under senare år som det spanska inbördeskriget kan diskuteras i Spanien. Men fortfarande väcker kriget starka reaktioner och är svårt att hantera. Därför är det ett unikt initiativ när det under hösten 2022 öppnades ett museum i Kanada som enbart ägnar sig åt att presentera historiska fakta och forskning om kriget. Museet är digitalt och ligger öppet och gratis på nätet. Bland sponsorerna finns spanska kulturministeriet. Klicka på länken till museet här:  https://www.vscw.ca/   På spanska och engelska!

99. Spaniens demokratiseringsprocess fortsätter...

Spanien fortsätter att göra upp med sitt fascistiska förflutna. Den 24 april i år flyttades kvarlevorna efter det spanska fascistpartiets grundare José Antonio Primo de Rivera. Det genomfördes på order av den spanska vänsterregeringen  Man vill "städa upp" efter Franco-regimen i enligt den nya "Lagen om det demokratiska minnet" som förbjuder alla former av hyllningar av Franco-regimen och dess förgrundsgestalter. Primo de Riveras kvarlevor har flyttats till en familjegrav på gravplatsen San Isidro inne i Madrid. Från början möttes beskedet av skarpa protester från både familj och högerextrema grupper. Men eftersom "nya" gravplatsen inte längre räknas som en katolsk viloplats, har anhöriga och andra accepterat flytten. Dessutom har det gamla monumentet bytt namn till Valle de Cuelgamuros. (ungefär "De stupades/fallnas dal").

För den som inte känner till Spaniens politiska historia under 1900-talet kan nämnas att José Antonio Primo de Riveras far var den gamle generalen Miguel Primo de Rivera som tog makten genom en statskupp 1923 och att sonen José Antonio alltså grundade det spanska fascistpartiet "La Falange" vars medlemmar stödde general Franco under inbördeskriget. För att göra denna lilla historielektion" ännu kortare så slutar det med att José Antonio Primo de Rivera avrättades av republikanerna i november 1936 när inbördeskriget började.  

Även om man inte kan eller bör radera sin mörka historia så tycker jag att Spanien lyckas ganska bra med sin demokratiseringsprocess. Man accepterar sin historia, men man vill inte ha några otidsenliga hyllningar av de gamla fascistiska despoterna.  

Monumentet vid Valle de Cuelgamuros som tidigare kallades "Valle de los Caldos". 

Foto lånad från Spanienportalen. https://spanienportalen.se/

98. Spanska klockringare - ett kulturarv...

Dagens kyrkklockor är oftast elektriska (trycka-på-knappen) eller till och med programmerade att ringa vissa tider tack vare IT-teknikens hjälp. Det gäller även i Spanien, men på vissa håll sköts kyrkans klockringningar fortfarande manuellt av s.k. "klockringare". 

Att vara klockringare är ett urgammalt yrke (drygt 500 år i Spanien) som ofta har gått i arv och vördats inom en och samma famlj. Så är det än idag. I Spanien finns upp till 30 olika sätt att klockringa. Från att ha varit ett sätt att kommunicera och få ut viktiga religiösa och civila budskap till att varna när katastrofer och bränder hotar. Klockringningen vid begravningar och vid födslar är olika; likaså är ringningarna olika om det är en pojke eller en flicka som har fötts. Det gäller alltså att från barnsben lära sig vad de olika ringningarna betyder.  

I Spanien finns till och med särskilda "yrkesföreningar" för klockringarna. Nu har UNESCO utsett de spanska klockringarna som ett immateriellt kulturarv!  Roligt är att även vissa yrken och inte enbart vissa byggnader kan ses som ett kulturarv...

Torrevieja. Gamla kyrkklockor som ringt färdigt. Foto: ©KWbrg©